Buddhism
Buddha Shakyamuni
Buddha Shakyamuni - Siddharta Gautama från Shakyadynastin - levde för ungefär 2500 år sedan i norra Indien, ungefär var Nepals södra gräns finns idag. Hans lära blev nedtecknad och bevarad på de gamla indiska språken pali och sanskrit.
Buddha betyder 'den upplyste' eller 'den uppvaknade' - man kan säga att det tillstånd Shakyamuni uppnådde genom sina strävanden blev till en sorts titel eller benämning. Shakyamuni kallas ibland för den historiska Buddha eftersom han har levt och verkat i "vår tid". Hans namn var Siddharta Guatama. Maitreya heter den framtida Buddhan och Kasyapa den som var innan "vår" Buddha.
Shakyamuni föddes in i ett litet kungarike som son till en kung och en drottning. Hans mor dog tidigt, och han blev fostrad av sin kärleksfulla styvmor. Det var meningen att han skulle bli en stor kung och krigare. Han hann gifta sig och få barn innan han råkade befinna sig utanför palatsets murar och såg ålderdom, sjukdom och död för första gången.
Detta lidande gjorde så stort intryck på honom att han valde att ge upp sitt priviligierade liv som kronprins och söka sig till de asketer som var vanliga vid den tiden i norra Indien. Allt för att söka en lösning eller ett svar på frågan om varför man lider. Han lärde sig snabbt av de vise män han gick i lära hos, men ingen kunde berätta "sanningen".
Till slut beslöt han sig att sitta under ett s.k. bodhi-träd i Bodhgaya (numera i staten Bihar, Indien) tills han skulle nå insikt och slutlig upplysning! Han satt i flera dagar - och nådde sitt mål.
Parken han satt i var bl.a. känd för sina rådjur - och dessa djur kan ibland ses som ikonografi i olika buddistiska sammanhang.
Bodhiträdet i Bodhgaya lär vara samma som på Buddhas tid!
När Buddha Shakyamuni nådde insikt och upplysning, visste han exakt vad alla olika varelser behöver svar på och kunde därför anpassa sin undervisning efter de olika varelser som sökte hans råd. Man säger att han gav 84000 olika undervisningar fram till sin död vid 85 års ålder. Han är en av de få religiösa gestalter som faktiskt hann verka under en hel livstid, utan att bli avrättad eller på annat sätt få en för tidig död.
De olika undervisningarna kan indelas i de s.k. "three turnings of the wheel" (Dharmahjulet - som också syns på bilden ovan med de två rådjuren), tre olika sätt att förklara "sanningen" om varelsernas och phenomens natur.
Hans undervisning (och även hans liv) är inspiration och exempel för den praktiserande buddhisten att förverkliga upplysningen, upplevelsen av sinnets och världens sanna natur, ett tillstånd av gränslös visdom och medkänsla för alla varelser utan åtskillnad.
Buddhism
Tillflykten till de tre juvelerna Buddha, Dharma och Sangha är kärnan inom buddhismen oavsett kulturellt inflytande eller inriktning.
Buddha symboliserar upplysningen eller buddhanaturen som alla har inom sig.
Dharma är läran och utövningen som kan leda till upplysningen.
Sangha är de Bodhisattvor (se förklaring längre ner), munkar, nunnor samt alla som lever och arbetar med motivationen att hjälpa alla varelser.
Meditation - i dess många olika former - är ett sätt att tillämpa läran och en förutsättning för andlig insikt. Meditation eller medveten närvaro kan man ägna sig åt antingen i sitt dagliga liv eller i en s.k. retreat (avskildhet).
Inom buddhismen anser man att alla kännande varelser har s.k. buddhanatur inom sig och därmed möjligheten att nå upplysningen. Kännande varelser är allt utom växter, jord, mineraler med mera. Därför är en av de viktigaste livsreglerna att respektera och skydda allt liv, även den minsta insekt. Eftersom återfödelse anses möjlig, kan minsta lilla myra ha varit ens mor vid ett tidigare tillfälle och därför bör man respektera även ens fiender.
Buddhister tror inte på en skapargud. Enligt den buddhistiska läran saknar alla fenomen en självständig existens (nisvabhava) och allting uppstår beroende av annat (pratityasamutpada).
Det finns således inget "jag" som existerar självständigt utan Buddha predikade jaglöshet (anatman). Tomhetsfilosofin (shunyata) inom Mahayanaskolan är en vidareutveckling av denna grundläggande buddhistiska synen. Buddhistiska begrepp bör förklaras närmare av kunniga personer, för att undvika missförstånd p.g.a. ordagrann översättning.
Trots att man inte tror på existensen av ett självständigt existerande "jag" eller "själ" så anser man ändå inom buddhismen att det finns en kontinuitet mellan de olika liven i återfödelsekedjan (reinkarnation).
Centrala buddhistiska begrepp och tema för reflektion är bl.a. karma, dvs. lagen om orsak och verkan, förgänglighet, samt samsara (existensernas krettslopp, se nedan).
Buddhas lära grundar sig på de s.k. fyra ädla sanningarna.
De fyra ädla sanningarna:
- Livet innebär många olika slags lidande, dvs. hela skalan från otillfredsställelse, oro och bekymmer till svårt psykiskt och fysiskt lidande.
- Lidandet orsakas av varelsers okunnighet om existensens (samsaras) sanna natur och tendensen att hålla sig fast vid både sina positiva och negativa upplevelser, motvilja/aggression, bundenhet/begär - det som på engelska kallas "attachment".
- Alla varelser har en möjlighet till frigörelse, upplevelsen av existensens innersta sanning, buddhanaturen.
- Det finns en väg ut ur lidandet som bl.a. består i ett moraliskt och medvetet levnadssätt, 'Den ädla åttafaldiga vägen', som fördjupas genom andlig övning, som t.ex. meditation.
Så länge vi inte nått upplysningen, upplever vi ständigt ett växlande sinne - obeständiga tillstånd av lycka, olycka eller likgiltighet. Sinnet fortsätter sin aktivitet oavbrutet, även under sömnen och efter döden.
Genom meditation och andliga övningar med praktiserande av t.ex. medveten närvaro, kan man komma underfund med hur sinnet fungerar och bli medveten om sambandet mellan handlingar och deras verkningar, det som kallas 'lagen om karma' (orsak och verkan). Det är karma som styr processerna inom Samsara, kretsgången av liv och död, som vi upplever som här och nu, vår verklighet.
Människor har extraordinära möjligheter att här och nu genom ett kärleksfullt sinnelag, meditation och osjälviska handlingar befria sig från samsaras kretslopp - detta för att vi har möjlighet till reflektion och intellektuellt förhållande till våra instinkter som få andra varelser.
Bodhisattva-idealet är det högsta idealet inom flertalet buddhistiska inriktningar. Bodhisattvor är individer som väljer att efter upplysningen återvända till samsara, att återfödas på jorden för att hjälpa alla varelser på vägen till upplysningen.
Kärnan - dvs. läran - är grunden i alla buddhistiska inriktningar, men ritualer, kulturella inslag och utövningar är olika för att passa olika slags människor och kulturer.
Geografisk och demografisk spridning
Buddhismen har spridits till nästan hela Asien. I Indien fördrevs den av mogulerna som invaderade landet norrifrån och införde islam väldigt tidigt. Det gjorde att religionen drevs söderut till bl.a. nuvarande Sri Lanka.
Den vanligaste indelningen av de buddistiska skolorna idag är: Theravada, 'den gamla skolan' som utvecklades några 100 år efter Buddhas bortgång. Theravada var egentligen namnet på ett kloster i södra Indien, som hade lyckats vidmakthålla Buddha Sakyamuni's första läror i intakt skick. Inom Theravada betonas Nirvana och den enskilda personens frigörelse - naturligtvis associerat med ett medkännande beteende. Theravada har spridits till bl.a. Sri Lanka, Thailand, Burma och Kampuchea var den fortfarande praktiseras.
Mahayana, 'den stora farkosten', vilket var Buddha Shakyamunis andra stora undervisningtema, betonar alla varelsers frigörelse. Här betonas framförallt Bodhisattva-idealet: att man alltid under alla omständigheter arbetar för alla levande varelsers väl. Mahayanas stora utbredning skedde under första årtusendet till bl.a. Centralasien, Tibet, Kina, Vietnam och Japan.
På nittonhundratalet kom Buddhismen till Europa och andra världsdelar. Buddhismen sprids inte genom missionsarbete, utan genom att intresserade samlas kring en andlig lärare. I tibetansk buddhism anses det oerhört viktigt att ha en s.k. spirituell vän eller lama - dvs. en aktoriserad lärare. Att välja (eller bli vald av) sin egen lärare och vägledare kan ta år.
Levnadssättet
Den buddhistiska religionen innebär ett sätt att leva och omfattar hela livet: etiska regler, filosofi, kultur, andlig utövning, utbildning etc. Människolivet har utmärkta förutsättningar för att utveckla andlighet. Eftersom livet börjar i befruktningsögonblicket ska man ta lika mycket hänsyn till ett foster som till barn och vuxna människor.
Respekt för alla levande varelser (oavsett sort) är grundläggande. Medveten närvaro är ett grundläggande förhållningssätt. Traditionellt spelar andliga mästare (både män och kvinnor), munkar och nunnor, samt kloster och andra buddhistiska centra en viktig roll för praktiserande som inspirationskällor och stöd för ojälviskt arbete i världen. Ordinerade munkar/nunnor och lekmän drar sig vid vissa perioder tillbaka (gör retreat) från det ordinarie livet.
I samband med svår sjukdom och dödsfall bör en andlig lärare/sanghamedlem eller en buddhistisk företrädare vara närvarande för att vägleda den döende till en bättre tillvaro i nästa liv. Notera att en buddhist inte tror på "själavandring" utan snarare på att de handlingar man utfört i detta liv kan påverka nästa liv. Det som reinkarneras är inte personen utan snarare personens ansamlade karma.
Alla varelser har starka band sinsemellan. När någon är döende är anhöriga och övriga i omgivningen delaktiga och stödjer den sjuka och dennes närmaste på alla möjliga sätt. De ska bidra till att skapa en kärleksfull atmosfär, så att den döende kan lämna livet med fridfullt sinne.
I flertalet buddhistiska traditioner ber man dagligen och offrar symboliskt för alla levande varelser som kan finnas inom samsara. Dessa lär någon gång ha varit ens föräldrar, och kan nu finnas kvar i andra existensformer, även som ens fiender! Medkännande för ALLA varelser är av vikt!
Buddhisternas kostvanor individuella. Många buddhister är vegetarianer, andra äter kött och/eller fisk, men ser ofta till att tacka de djur som uppoffrat sig så att människan kan äta sig mätt.
Särskilda händelser i Buddhas liv firas högtidligt, t.ex. Vesak - minnet av hans födelse, upplysningen och hans Parinirvana (bortgång). Nyårsdagen firas också med stora festligheter (olika datum för olika länder/skolor). Övriga högtidliga ceremonier hålls i samband med tillflykten, då man erhåller ett s.k. Dharmanamn och "blir buddhist", ordination och andra speciella tillfällen.
Religiösa symboler är bl.a. Buddhastatyer och bilder. Lärans hjul (Dharmahjulet) symboliserar 'den ädla åttafaldiga vägen'. Vajran (åskviggen) symboliserar de oförstörbara upplysta energierna i makro- och mikrokosmos.
En stupa är buddhismens viktigaste religiösa monument. Stuporna har fått olika utformningar i olika länder och kulturer, men grundformen är densamma. Den symboliserar varelsernas innersta natur, världsalltets sanna natur och sambandet dem emellan.
Föregående: Medlemskap
Nästa: Tibetansk Buddhism